Hemfryst och bildlös

Här skulle det egentligen kommit lite bilder på mitt shelter ute i skogen, men ack vad jag bedrog både mig och er. Det enda jag kan erbjuda är denna bild från i höstas när det fortfarande var under tillverkning.

Började redan i förrådet när jag hämtade sovsäcken, en 10-15 år gammal MacPac Pinnacle XL. Tyckte den såg lite trött ut där den låg i sin förvaringspåse., den fyllde liksom inte ut påsen som den gjorde förr. Det var bara en liten klump längst ner som gjorde att det hela såg ut som ett svart, trött jättepäron.. Nåja, vintersäcken ska jag väl ändå inte behöva resonerade jag och packade ner MacPacen... Uppe i lägenheten packades allt ner i en 26 liters rygga. Tänkte fotografera packningen innan jag la ner den i ryggan, men då upptäckte jag att kameran vägrade vara med. Den bara pep lite upproriskt, men vägrade sedan allt jag försökte.


Nåväl, åkte ut i skogen och knatade runt i 4-5 timmar innan det blev dags att slå läger. Essi såg lite skeptisk ut när jag drog igång mitt nya MSR Pocket Rocket som Jenni gav mig i födelsedagspresent, men hon la sig strax ner och kurade ihop sig. Åt lite mat, kokade kaffe och hade det riktigt mysigt inne i mitt lilla syslöjdsprojekt. Det funkade riktigt bra att ligga där och köra kök och allmänt bara trivas.

Tog sedan en liten kvällspromenad på Storsjöns strand. Vi pinkade lite och förundrades över hur mycket vatten Jämtkraft tappat ur sjön under vintern. Ska det verkligen få se ut så här? Fy fan vad fult.

Sedan gick vi och la oss. Essi låg ihopkurad mellan mina uppdragna knän och mitt bröst. En liten kamin är vad hon är. Efter kanske 5 timmar gick hon helt plötsligt och la sig i ett hörn vid mina fötter, den lilla svikaren.

Bilden ovan är tagen vid ett tidigare tillfälle, men ungefär så där ful var hon i går natt också...


Låg kvar i kanske en timme till innan jag gav fan i frysandet, packade ihop grejerna och promenerade tillbaka till bilen. Behövde knappt använda pannlampa då månen sken ordentligt. Jag tror att sovsäcken kan ha gjort sitt, jag har aldrig frusit så mycket i den tidigare. Det var cirka 2 grader ute. Ska pröva tvätta den ( har inte gjort det sedan den köptes ) men blir den inte fluffigare av det så blir det en ny säck.

Själva shelter/tarp/tält-grejen då? Jodå, riktigt nöjd faktiskt

Påskkycklingar på drift i fjällen...

Efter några missberäkningar (som att färjan mellan Östersund och Oviken inte gick...) hann vi trots allt till Bydalen innan liften stängde klockan 17.00 och det sparade oss cirka 100 höjdmeter. Essi den stackars byrackan fick springa bredvid matte uppför hela backen och orkade med nöd och näppe den sista biten.

Sedan var det dags för husse och matte att börja röra på påkarna i den första branten efter liften. Jenni tog skidorna, stavarna och hunden och börja knata medan Staffan drog pulkan med all packning. Solen sken som om det var det sista den gjorde, och det var något som vi skulle få anledning att märka senare...

Mitt mellan Dromskåran och Falkfångarfjället slog vi sedan läger för den första natten. Jenni byggde snömur med stor entusiasm, sedan smältes det snö till matlagning, ordnades med sovsäckar i tältet med mera innan vi kunde somna.

Nästa dag vaknade vi till strålande solsken från en klarblå himmel. Efter att ätit frukost och kokat vatten att ta med till lunchen var det dags att packa ner allt och ge sig av. Skidorna styrde vi mot vindskyddet på Falkfångarfjället. Där lämnade vi leden och skidrade över passet mellan Falkfångarfjället och Storfjället för att styra mot bron som går över Lekarån. Det var otroligt vackert och utsikten (med Helags i fonden?) var fantastisk. Vädret utgjorde alltså en utmärkt början på en vinterut för Jenni som inte varit och tältat på vintern tidigare. Slänten ner mot Lekarån bjöd på fin och trevlig skidåkning med pulkan tyckte Staffan. Jenni som saknade stålkanter på sina skidor var mindre nöjd eftersom hela sluttningen var blåst ren på all lös snö... hård skare var ingen höjdare för henne.

Vid Lekarån tog vi lunchpaus vid en fin hängdriva alldeles vid bron. Därefter beslutade vi oss för att skidra till början av sjön Hån. En bit upp i björkskogen längs norrsidan slog vi läger. Jenni byggde en snömur igen med lika stor entusiasm. Staffan åkte iväg på en liten skidtur och hittade en bäck som var öppen en liten bit, varifrån vi sedan hämtade vatten ifrån. Det sparade oss både bensin men framför allt tid vid matlagningen.

Aj- det gör ont!!!
Dag tre vaknade vi med svullna och illröda ansikten, vi hade glömt solskydd och var totalt sönderbrända i ansiktena. Staffans läppar tog mycket stryk och Jenni svalkade ansiktet med snö och tyckte det var för varmt. Vi frågade oss hur vi kunde ha glömt solskydd, så klantigt!

Dagen ägnade vi åt att se oss omkring i området, förbättra snömuren samt bygga en till mur på andra sidan tältet. Från de väderprognoser vi tagit del av skulle ett oväder dra in nästa dag på eftermiddagen. Så vi bestämde oss för att ge oss av tidigt nästa morgon. Sedan spelade vi sten, sax, påse till vi somnade.

Full storm!

Halv fem vaknade vi då stormen bestämt sig för att komma tidigare än beräknat. Vi låg kvar i tältet för att se om stormen skulle bedarra. Men efter fyra timmar insåg vi att det bara blev värre. Vi hade två alternativ:

1) stanna kvar i tältet som innebar att vi skulle förbli torra, varma och förmodligen i säkerhet men också att fjällräddningen skulle komma efter oss ( vilket Staffan skulle tycka var det mest pinsamma som någonsin skulle kunna hända.. ).

2) Lägga pannan i djupa veck och skidra hem. Vi visste ju att stormen skulle bli värre senare under dagen.

Efter en hel del övervägande valde vi alternativ 2. Vi visste att de två-tre första kilometrarna skulle bli svårast, därefter skulle vi komma ner i björkskogen vid Lekarån och där skulle det inte bli några större problem att orientera sig och vinden skulle inte heller vara lika stark. Om ni nu undrar varför vi inte har några bilder, så beror det på att ni aldrig varit på fjället när det blåser storm. Det är helt enkelt inte läge att fotografera! De bästa vi kan erbjuda är denna bild när vi kommit ner till björkskogen och vinden avtagit och solen kikar fram.

Efter ytterligare några timmar skidåkning och längre ner i dalen började vädret att bli riktigt bra och vi fick några sköna timmars skidåkning trots att vi var lite trötta och matta.

ps. Pulkan fungerade jättebra, även om Jenni var en slöhög på att dra ;-) . ds

Färdbeskrivning

Pulkan klar!

Så här blev den till sist, pulkan. Den har innermått på 165 * 55 centimeter och är i glasfiber. Först helt öppen...

Bakstycket uppfällt...Ena sidostycket uppe...
Andra...
Frontlappen halvt på/av...
...och sedan på.

Frontluckan spänns ner mot kanten av pulkan med hjälp av d-ringarna. Tanken med frontluckan är att kunna få till en liten öppning för att kunna ta ut vindsäck, termos, dunjacka eller annat småplock som man vill ha fram snabbt. Sidostyckena har ett vp-rör insytt längts upp så man kan lyfta hela sidan på en gång.

ps. kuddarna ska vi inte ha med på turerna ;) ds.

Lite syslöjd i sista minuten...

Det är samma visa varje gång, vi är sista-minutenmänniskor... Nu är det kapell till den nya pulkan som ska tillverkas. Först tänka tänka tänka... sedan klippa, nåla, , tänka lite till,

sy... sprätta upp, göra om och göra rätt...

Pulkan och kapellet ska vara klar senast söndag, för då tänkte vi sticka ut i fjällen några dagar.

Solotur i Februari

Mitt i mörka och kalla Februari fick Staffan ett konstigt sug efter att tälta, smälta snö och åka skidor. Sagt och gjort, bara att packa bilen och köra mot Oviksfjällen. 1 ½ timme efter han låste ytterdörren klev han av Dromliften i Bydalen och efter ytterligare en kvarts klättring uppför den sista branten kunde skidåkningen börja ... Väl uppe möts man av den här utsikten...
Essi sprang bredvid hela vägen upp med liften, bajsade lite i farten och tyckte att livet var allmänt trevligt. Dromskåran såg spännande ut tyckte hon också, men Staffan ville inte gå närmare kanten än så här...

Vädret var fint och solen värmde faktiskt så mycket att jackan åkte av under skidåkningen mot Falkfångarfjället. Efter en stund blev det kort rast med vätskeintag. Essi gonade sig i det sköna vädret.
Efter ytterligare någon kilometer börjde det bli dags att slå läger. Lite ovana med vintertältning så det tog lite tid att fixa allt, skotta upp en lite mur, efterspänna linor etc. Essi låg mest och sov i snön när Staffan jobbade dessutom. Men vilket fint ljus det var...
Så här blev lägret efter en stunds donande. Lite meckigt är det att vintertälta utan absid, man drar in en del snö och särskilt knepigt blir det vid snösmältning och matlagning. Eftersom Staffan hade bensinkök på den här turen ville han inte köra det inne i tältet utan satt utanför och det går ju bra så länge vädret är okej. Nästa tur blirdock med Nammatj 3GT istället för Unna, även om det blir en solotur.

Precis när vatten för matlagning etc var ordnat började det blåsa upp. Klockan var då 14.30 och det var inte mycket mer att göra än att dricka lite thé, äta en Real-meal och sen krypa ner i sovsäcken och mysa på. Essi satt en stund och huttrade under husses dunjacka innan hon också la sig och kurade ihop sig bredvid husse...
Natten var mycket blåsig och tidigt på morgonen så började snön trycka lite mot tältduken. Dock inte så mycket att det var läge att hoppa ut och skotta. Att det hade drivit en del snö under natten syntes när det var dags att kliva ut för morgonpinken. Pulkan och ryggan som låg mellan inner- och yttertältet hade fått en del snö på sig som synes. Pulkan ja, den var en historia helt för sig själv. Om pulkans tillkomst och sedermera dess död kan ni läsa mer om här: http://www.utsidan.se/recensioner/visa.asp?ID=5457 så nästa tur blir med en större och framför allt mer rejäl pulka i glasfiber, med skaklar från Segebaden.


Den nya vintersäcken, en Makalu 1100 LW från www.roberts.pl var superskön och väl värd att vänta på. Nu är det påskturen som väntar och då får Staffan och Essi sällskap av Jenni som även hon köpt säck från Polen... läs mer här nedanför.

Pippigul vintersovsäck

Nu har den kommit , Jennis pippigula Makalu 1100 MR.

Den är skräddadsydd enbart för Jenni av den polska firman Roberts. Det är inte lika enkelt att handla sovsäck från Robert's som det är att handla i en vanlig butik. Å andra sidan får du en handsydd dundröm som kostar ungefär hälften av vad en motsvarande säck går på i butik. Är du sugen? Börja då med att kika in på www.roberts.pl och kika på de olika modeller som finns. Sen mejlar du Roman och börjar modellera fram den säck som just du vill ha. Du kan bestämma färg, tyg, dunkvalitet, längd på dragkedja med mera...


För den intresserade är Jennis säck sydd med :
- Yttertyg Pertex 4
- fyllning 90/10 av 800 cuin kvalitet (90% dun, 10 % fjädrar)
- Komforttemperatur är -26/-33 grader enligt Robert's egen tabell

Totalpriset för Jennis säck blev 3500 svenska kronor och då ingick frakt hem till dörren, cirka tre veckor efter första mejlkontakt. Säcken har dock en doft av billig parfym, antagligen från tanten som sydde den haha...

PS. På bilden testligger Jenni även sitt nya rosa liggunderlag- ett Thermarest prolite 3 :-) Ds.