En hösttur efter Storån

Som nya Östersundare var det dags för oss att testa de närliggande jämtländska fjällen. Vi körde bil till Höglekardalen, där vi sedan började vandra upp efter Storån. Planen var att gå över ån strax innan Storfallet. Men där stigen enligt kartan skulle gå över ån hittade vi inte och ärligt talat tror jag det var en vinterled. Trötta och griniga valde vi att fortsätta en bit för att se om vi skulle kunna gå över ån längre upp. Men insåg att det inte var möjligt. Vi fann oss en mycket mysig tältplats och valde att slå läger istället.

Efter en underbar morgon fortsatte vi vår vandring upp mot Hosjön. Stigen gick nära ån och det var fint men en aning knöligt att ta sig fram. Stigen är markerad som gångstig/svårorienterad enligt kartan.


Sist och slutligen kom vi fram till Hosjön. Det tog längre tid än vi väntat oss. Vi slog upp tält och jag bestämde mig för att ta ett bad. Staffan såg ytterst skeptisk ut, det var ju ändå sista helgen i augusti och dessutom uppe i fjällen. Men som sann älvbadare (Torne älv) jag är så tog jag mig ett dopp. Sedan valde även Staffan att bada, Essi var dock ytterst skeptisk.

Därefter började vi fiska och det var dött!!! :-(
Men precis när mörkret fallit hände det...Jag drog upp en fisk!!!



Staffan blev glad för min skull, men ville ju få upp i alla fall en fisk denna sommar. Så han insåg fakta och lånade mitt kastspö och fem minuter senare drog även han upp en fisk (Den var dock mindre än min..hehe).

Dagen efter fiskade vi lite till och sedan började vi gå tillbaka, denna gång på andra sidan av ån. Denna stig var betydligt mer lättgången. Därför kunde vi ta en lång lunchpaus efter halva vägen. Därefter fortsatte vi stigen tillbaka till bilen. Där Staffan såg en aning avundsjuk ut eller och fick ett stort ha-begär.