Rulldalens gökar

Staffan åkte iväg på en solofisketripp till Rulldalen. En tripp där det nya flugspöet och den nya ryggsäcken, en Granite Gear Vapor Trail skulle testas. Spöet, ett 7-delat Pool 12 Attitude #4 utrustat med en DT-lina uppförde sig över förväntan. Fina presentationer och hygglig längd på kasten. Även ryggsäcken klarade det första testet, bra passform, gott om plats att lasta och inte det minsta svajjig eller på andra sätt obehaglig. Det varma vädret gjorde att valet för skydd denna gång föll på tarpen. Ett tält hade blivit olidligt hett att sova i. Mygg och knott då? Javars, lite mer än i ett tält kanske, men en lätt bris gjorde att nattsömnen räddades. Fast särskilt mycket sömn blir det ju inte eftersom fisket sker på kvällen och natten...

När man kommer fram till Rulldalen och Rullån så kan fisket börja på en gång. Sagt och gjort, efter några minuters rast tacklades flugspöet på för första gången och en liten nymf kunde läggas ut i en fin pool. Efter bara några kast i poolen ovanför högg en öring. Den landades och kontrollmättes och eftersom den översteg minimåttet så fick den bli kvällsmat.

Fisket var okej, men förmodligen ställde värmen till det en del. Även i en tjärn längre upp på fjället drogs det öring, dock mindre än den som togs nere i ån. Ån är mycket vacker och förtjänar ett besök även av den som inte är intresserad av fiske.

Rullån är lätt att ta sig över på många ställen, längst upp rinner den dock en kortare sträcka i en kanjon som är cirka 10 meter djup och med mycket branta sidor. Där ligger snön fortfarande kvar i skuggorna. Nacken på bilden är längre ner och var lätt att skutta över torrskodd. Den djupa ravinen börjar strax ovanför det nattläger som syns på bilden nedanför. Trots att detta är i Vålådalens naturreservat så finns det tyvärr en del spår efter människor här. Framförallt eldstäder i parti och minut samt dessvärre den ack så vanliga ölburken. På andra sidan krönet i skogen på bilden nedanför ligger flera tjärnar som är intressanta ur fiskesynpunkt. Staffan tyckte det var svårorienterad terräng, så karta och kompass är bra att ha för den som inte är utrustad som en brevduva.

Här kommer lite fler bilder från denna vackra dal och tjärnarna runtomkring.

Gökarna då? Ja, gökarna var flera stycken och försökte hålla igång ett samtal med Staffan hela tiden. Han "ko-ko"-ade tillbaka så gott det gick, men fick aldrig någon närmare kontakt.